PARIS

 
 
Paris behandlar mig som en drottning. Jag överlevede i alla fall vägen från flygplatsen till hotellet, men
utan city mapper hade jag aldrig klarat mig, jag lovar. Nästan ingenting står på engelska vilket jag förstår
eftersom det är likadant i Stockholm, men vore underbart om det fanns på flygplatsen i alla fall! Haha
så förvirrad att jag nästan blev stressad och ville bara fram. Sen när jag väl checkade in kunde jag knappt
tro de, 5-stjärnigt hotell med underbar utsikt. Gick till en supermarket och köpte en liten flaska rödvin och
chips, sen la jag mig i det lyxiga bubbelbadet och glodde på gossip girl. 
 
Nu börjar nerverna komma och jag är både taggad och i det där "ta mig härifrån" moodet, blir alltid såhär
stunden innan. Är lite av ett kontrollfreak och vill gärna veta allt från detalj innan, och speciellt när jag ska 
fota människor jag inte känner. Backstage är jag grym på men nu kommer även utmaningar som skygga
jag ska övervinna. Är taggad till 100 samtidigt som jag vill kräkas haha. Stannar gärna i denna lyxmorgon-
rock några dagar till efter denna dag! Men nej, efter denna intensiva dag kommer det bli en ny ångest, hur
jag ska ta mig till nästa flygplats haha.... gråten i halsen! 
 
Önska mig lycka till! 
 
 

Lätt att glömma?

 
 
Ibland kan jag vara väldigt hård mot mig själv. Ni vet... såna tankar som "Kommer jag verkligen
lyckas?" "Har jag verkligen vad som krävs?" 
 
Jag vet, jag är ung. Men ändå känns det som jag kämpat sedan jag var 15, vilket jag absolut
inte gjort bokstavligen. Jag glömmer väldigt lätt bort vad jag egentligen fått göra. För varje 
ny grej jag gör känns den första grejen betydligt mindre. Jag måste helt enkelt påminna mig
själv om att varje sak jag gör har en stor betydelse i mitt liv och för min utveckling. 
 
Jag älskar att kolla tillbaka på vad jag har gjort och hur jag utvecklats (HELT GALET) från början
av min fotokarriär. Jag skulle inte säga att jag hade en karriär förut, knappt idag heller, men då
var allt så betydligt mer oskyldigt. Jag förstod ingenting om branschen, helt galet. Jag visste
hur min kamera funka och vad jag gillade att fotografera. Inte visste jag att en komplett story 
skulle innehålla från 7-12 olika outfits samt locations. Inte visste jag hur viktigt det var med de
där små detaljerna i varje bild. Jag älskar att kolla tillbaka och se hur duktig jag egentligen varit. 
 
Ibland känner jag mig som en förlorare, även om jag absolut inte är det. Jag är bara 23 år, jag
sätter ibland alldeles för hårda krav på mig själv. Jag tror bara att jag har lite bråttom bara för
att jag vill slippa jobba med arbeten som inte gynnar mig. Till exempel så jobbar jag på två 
extremt flexibla jobb där jag väljer mitt egna schema, ett café jobb samt på en pub. Absolut
ingenting jag drömmer om, men det ger mig möjligheten att kunna flyga till ett annat land för
några dagar veckan därpå om det skulle behövas. Jag är bara trött på att behöva vara beroende
av min ekonomi, för hade jag inte det vet jag att jag hade kunnat skapa så mycket mer! 
 
Ni vet, jag är sådär låst att jag är fast i min bubbla jag inte kan komma ur. Även om saker och ting 
börjar ta fart på riktigt känns det ändå inte tillräckligt. Jag tror väl detta är självaste grejen, saker
och ting slutar vara så nytt och spännande. Eller kanske det är så att jag har börjat få en sådan
confidence boost i detta att jag faktiskt intalar mig själv att jag kan klara allt? Vore inte det helt
underbart? Från att vara den där 17-åriga Ida som var rädd för minsta konfrontation till att bli
en otroligt självsäker och mindre rädd 23-årig Ida? Ja må jag leva!!
 
 
#17årpådennabild

Design Boutiques and shop

 
 
Jag kan inte fatta det än! På tisdag åker jag till Paris, jag har aldrig varit där, men efter
alla filmer man sett så är jag ganska peppap. Otroligt nervös dock för som sagt har aldrig varit
där och jag är lite utav ett kontroll freak när det kommer till att resa, helst vill jag veta allt och varit
100 procent säker på att allt blir rätt. 
 
Just nu ligger jag i princip i min dödsbädd och är så förkyld att jag snart har använt upp en hel
toalett rulle och ätit upp all skräpmat jag hittat. Jag ber till alla att jag hinner bli frisk inför tisdagen
då inget är mer irriterande än en orkeslös förkylning när man har en sån spännande resa framför sig!
 
Jag har i alla fall bestämt mig för att ta några långa promenader runtom i Paris, inte för att jag kommer
hinna speciellt mycket under de två dagarna jag är där, men jag ska försöka i alla fall! 
Lovar att uppdatera med en hel del bilder! Gillar jag staden vilket jag är helt 100 på så kommer jag 
definitivt att åka hit flera gånger! Kanske till sommaren?